thelifebyfeliceandester

Nu mår jag inte alls bra alltså. Bloggar med mobben är utelåst. Men jag mår somsagt piss just nu. Jag vill inte berätta vad exakt men det har med en nära vän att göra... Dom senaste veckorna har jag tagit på mig så mycket skit att jag inte orakar mer. I bland vill man ba lägga sig ner på marken sommna och aldrig vakna upp. Så känns det nu. Det gör så himmla ont. En bruten arm läker alltid. Men ett taskigt ord gör repor i hjärtat som finns där hela livet. Jag orkar inte stå på egna ben längre. Jag har blivit trampat på många gånger förut. Men den här är den värsta. Men jag vill tacka Den Svenska Björnstammen för eran musik. Utan er så hade redan mitt hjärta vart förstört. Men om jag orkar så ska jag dra till stallet i mon. Och så ska jag sätta mig inne hos L-G och berätta allt. Adam om du läser de här så vill jag att ska veta att du e en stor del av att jag faktiskt står här och nu. Du säger alltid till mig.
"Jag finns alltid där för dig. Jag kan hjälpa dig upp från backen mins tusen och åter tusen ggr."
JAG VET ATT DU LÄSER MIG BLOGG SOM HAR GJORT DET HÄR MOT MIG. DET ÄR DU SOM HAR TRAPAT PÅ MIG TUSEN OCH ÅTER TUSEN GÅNGER. OCH JAG VET ATT DU VET DET.
Men jag vill att ni där ute och så har hjälp meej.
Puss

//ester