OMG STORA PLANER!!!!
Nu ere så hära va att jag lite hemlisar på gång här va. Men det får ni inte vet en :O !!!!!! Men precis innan jag skulle blogga så kollade ja in Nellie´s blogg och hon skrev ett inlägg som jag ba var tvungen att kopiera så att ni kan läsa det.
En vän, poff, gone away
Nu kommer ett inlägg som kommer beröra massa av er & MEST mig själv när jag skriver det. Det handlar om vänskap.
Jag skall verkligen i detta inlägget öppna upp mig inför er & verkligen visa er på djupet, VEM jag är. Nellie Berntsson.
Vänner är något man skaffar TIDIGT typ på dagis, i skolan, man kanske bor grannar eller man träffas i den nya klasssen. Kanske ses man på nåt disco eller i stallet för att båda rider. Spelar i samma fotbolls lag eller lär känna varann genom gemensamma vänner. Kanske är man fett lika eller heeelt olika, men endå vänner. Det skall inte spela nån roll i slutändan tycker jag, för vänskap skall liksom stå över allt annat.
Jag har inte riktigt valt NÅT av det jag nu skrev. När jag sitter ner & tänker på mina vänner….har jag liksom vänner lite överallt. Men nåt jag INTE har är nån bästa vän. En såndär som VET allt om mig & jag kan ringa kl 03 på natten & säga det där som inte ens mama & pappa vet.Adam var den personen för mig, men han finns ju inte kvar. En sån har jag inte bland mina vänner. Kanske jag valt det själv? För jag valt att ha MÅNGA olika vänner,och då är det kanske svårt att hitta den där ”bästa vännen” då jag gärna har många olika. Ni som sett mig på tävlingar ser att jag har olika vänner med mig. Det är inte samma vän med allover, det är olika liksom. För jag tycker det är kul, att ha många vänner. Att inte binda upp sig på 1 eller 2 vänner & sen skaffar nån av dom kille…så vips var man forever alone. Mina föräldrar är väldigt noga med att man inte får ”stänga” ute nån. Jag har MÄRKT att jag e ganska ensam med det…allt det ALLTID är okey med mig att vara FLERA stycken. Ofta kommer kommentaren…men då är det BARA VI 2 nellie va? Asså, nej kom igen nu…ALLA får vara med, det anser jag!
För mig finns inget sånt, ”bara vi 2″. Kommer person 2,3 & 4 & frågar om dom får hänga på…är det för mig en självklarhet. ALLA vänner. Finns tillomed en tjej som jag inte kommit så bra överrens med i några år. NU har vi vuxit till oss & skall tillomed hänga på Måndag. Men nackdelen till att ha det som jag är att man LÄTT glöms bort av sina vänner. Man har så många vänner ”fast inga RIKTIGT ” close, att man blir liksom bara 1 random vän i slutändan. Get it.
Jag fattar att att mitt intresse, som jag själv valt INTE är det lättaste att få det att funka att hänga med på spontana kompis grejjer. Jag fattar DET, jag är inte dum. Min hästar & träningar & tävlandet TAR nästan 70% av min lediga tid. Jag vet det & jag själv valt det. Därför är jag SJÄLV noga med att verkligen bry mig om mina vänner. Det behöver INTE vara stora saker, det kan räcka med att jag sänder ett sms om dagen eller iallafall i veckan att liksom vi sa att jag bryr mig, skriver ett inlägg på bloggen om mina vänner eller frågar om vi skal hitta på nåt på ”lördag”, eller om dom vill hänga med på en tävling eller whatevva. Små grejjer kan betyda sjukt mycket för mig, mer än att bli bjuden på hejj babberiba festen.
Men där märker man att jag som vän glöms bort. För jag kan ju endå aldrig, eller jag är ju liksom bara ”en i gänget”. Jag läser mig till allt kul mina vänner gör på FB, filmkvällar, födelsedags partyn & yada yada…..å jag måste säga att det gör jvlit ont. Jag blir sjukt jvla ledsen.
Sen vet jag. Jag är inte dum. Jag sitter här med min blogg & skriver att hej och hå..mina ponnysar hit & dit,,,kolla vad jag köpt hit & dit. Det sticker folk i ögonen. Vissa tycker att..men du din bortskämda lilla skit unge. Här sitter jag med mitt barnbidrag & du köper kläder & häst saker för flera tusen. Men då skall jag tala om för dig, att det är JUST dessa rader som betalar mina grejjer. ALLT jobb jag lägger ner på min blogg, alla rader, alla timmar, alla bilder & alla filmer…det är det som gör denna bloggen, som betalar mina grejjer. Jag väljer att INTE göra något på onsdag eller söndag, då sitter jag & redegerar en film eller tävlar eller yada yada, för att sen lägga ut det yada yada HÄR för att ni skall kunna läsa om det. DET GÖR MIN BLOGG. Mina föräldrar betalar min stall hyra. Kläder & annat betalar jag SJÄLV för mina egna ihoptjänade pengar. Men skulle det göra mig till en sämre vän & dig till en bättre? Tror du inte att priset för att driva denna bloggen är gratis? Jag är inte bäst, snyggast eller allmänt dryg. Jag har folk som har åsikter om MIG varje dag, läser VARJE dag folk som vill trycka ner mig i skorna – rejält.
Men det skall inte liksom göra att man glöms av. Visst fine, vissa av mina sk vänner kanske stör sig på mig…men the other way around då? Jag kanske inte tycker alla mina vänner är perfekta i det dom gör heller. Kanske tycker nån är as tråkig, för jvla äppel käck eller bara allmänt hysterisk. Men vet ni vad….det skiter jag FULLSTÄNDIGT i. För mina vänner, även om vi inte gått på samma dagis med samma avslutningsklänning i 2:an eller om jag är 3 år yngre än dig & kanske inte passar in på din fest…så är du / ni iallafall fortfande mina vänner. Å när jag tänker på det är det kanske det som gör mig trygg i mig själv. Jag behöver inte BARA behandla mina ”bästisar” bra. Jag kan behandla ALLA mina vänner bra. Sen om det är att skicka ett sms till dom eller bestämma en dag att vara om 14 dagar, så skitsamma. Bara tanken på att visa dom att dom betyder, ger mig nånting.
Men tyvärr…..så känner jag mindre & mindre så för mina egna vänner. Kanske tycker ni att vi umgås för att ni läser min blogg varje dag. Ni ser vad jag sysslar med & kan störa er lite över nåt nytt klädesplagg. Grattis.
Men priset av detta, är att jag OFTA kan känna mig jvlit ensam. Jag glöms ofta bort av mina vänner…just det ja, vi hade en filmkväll eller jag hade födelsedagsfest, eller vi var på liseberg….men vi trodde endå inte du kunde. Eller du vill alltid göra saker som vi inte vill…eller du kan ju endå aldrig.
Tack…det sårar nästan inget alls.
Jag kan med handen på hjärtat säga/skriva här & nu, att jag blivit OTROLIGT illa behandlad av ”nära” vänner. Jag liksom fölorar dom som betyder mest. Kanske är det mitt fel? Gör jag nåt fel…men kan verkligen inte se VAD jag gör som är så hemskt? Jag är inte perfekt, LÅNGT ifrån….men jag är verkligen rädd om mina vänner. Men det känns liksom exakt såhär. Vafan om jag sårar nellie liksom, skitsamma…hon är endå så stark & lever det där perfekta livet, skitsamma. Hon kan ta lite mer skit, KASTA KASTA. Men där har ni fel ladies & gentlemen. JAg blir mer ledsen än NÅN annan……
Sen ni ”vänner” behöver inte skicka nåt aweee gumman sms idag. Läs orden & behandla era vänner som ni själva skulle vilja bli behandlade.
OMG alltså ville nästan gråta. Hon den där Nellie vet. Hon vet hur det känns. Hon vet hur man tar hand om sina vänner. Hon har ett stort hjärta. Lär er efter henne. Hon e en så jvla bra förebild. Ta efter henne, så kommer ingen att mer bli lämnad ensam.
love från ester♥
